Äntligen har jag fått svar!
I torsdags fick jag göra min titthålsoperation.
Var så jävla nervös, hade ingen aning om vad som
skulle ske och vad de skulle göra. Klockan 8 vart jag sövd
och när jag vaknade var klockan kvart i tio, har jag för mig.
Fick svårt att andas, men det fixade de. Har fan aldrig
varit så rädd någonsin. Kom upp till avdelningen där min
mamma var runt 11. Var helt slut då, hungrig och röksugen.
Fick äta några torra mackor och sen sov jag nån timme.
Mamma gick iväg när jag skulle vila, jag skulle höra av mig
när läkaren kom och pratade med mig. Jag väntade och väntade,
ingen läkare kom. Hade ont och kände mig jävligt ensam.
Till slut kom han. Men jag fick ta emot beskedet själv. Var
fortfarande lite groggy. Operationen hade gått bra. Det visade
sig att jag har endometrios. De tog bort allt de hittade och
det ska tydligen inte vara några problem att få barn.
Sov för det mesta hela torsdag kväll och jag sov hela
natten mot fredag, behövde inte kliva upp en enda gång.
Var säkert 5-6 år sen jag fick sova en hel natt om inte mer.
På Fredagen hade jag sån otrolig smärta så jag inte visste vart
jag skulle ta vägen. Vad jag än gjorde så gjorde det ont.
Känns bättre och bättre för varje dag som går, men det smärtar
fortfarande i magen när jag rör mig, så jag får ta det försiktigt.
Nu går jag och väntar på svar om jag får åka med Fredrik på torsdag.
Jag BEHÖVER verkligen åka och träffa honom och åka med en vecka.
Det låter kanske inte så jävla jobbigt men jag har nog aldrig
kännt mig så ensam som jag har kännt de här dagarna.
Jag saknar dig så jävla mycket Fredrik!!!
Var så jävla nervös, hade ingen aning om vad som
skulle ske och vad de skulle göra. Klockan 8 vart jag sövd
och när jag vaknade var klockan kvart i tio, har jag för mig.
Fick svårt att andas, men det fixade de. Har fan aldrig
varit så rädd någonsin. Kom upp till avdelningen där min
mamma var runt 11. Var helt slut då, hungrig och röksugen.
Fick äta några torra mackor och sen sov jag nån timme.
Mamma gick iväg när jag skulle vila, jag skulle höra av mig
när läkaren kom och pratade med mig. Jag väntade och väntade,
ingen läkare kom. Hade ont och kände mig jävligt ensam.
Till slut kom han. Men jag fick ta emot beskedet själv. Var
fortfarande lite groggy. Operationen hade gått bra. Det visade
sig att jag har endometrios. De tog bort allt de hittade och
det ska tydligen inte vara några problem att få barn.
Sov för det mesta hela torsdag kväll och jag sov hela
natten mot fredag, behövde inte kliva upp en enda gång.
Var säkert 5-6 år sen jag fick sova en hel natt om inte mer.
På Fredagen hade jag sån otrolig smärta så jag inte visste vart
jag skulle ta vägen. Vad jag än gjorde så gjorde det ont.
Känns bättre och bättre för varje dag som går, men det smärtar
fortfarande i magen när jag rör mig, så jag får ta det försiktigt.
Nu går jag och väntar på svar om jag får åka med Fredrik på torsdag.
Jag BEHÖVER verkligen åka och träffa honom och åka med en vecka.
Det låter kanske inte så jävla jobbigt men jag har nog aldrig
kännt mig så ensam som jag har kännt de här dagarna.
Jag saknar dig så jävla mycket Fredrik!!!
Kommentarer
Trackback
