Äntligen kommer han hem!

Önskar att mitt hjärta redan var hemma, hade inte varit
helt fel att ha haft med honom idag kan jag säga.
Det är så jävla kul att läkare läser journalerna innan man kommer hem!
Det hade inte min, det första hon sa va: Jaha var det en abort här?
Jag med gråten i halsen: Ähhh neee...!
En bra start! Men allt annat gick bra iaf och det känns ju skönt.
Det vettiga med denna männsika var att jag fick iaf något mot smärtan!
Och troligen får jag fortsätta med de. Så i fortsättningen kanske jag slipper vara
hemma från jobbet varje månad. Känns som om jag har hamnat rätt för en gångs skull.
De verkar ta Endometriosen lite mer på allvar. Jag får iaf hjälp. 
Blir så arg och frusterad när man inte blir behanlad som en männsika och inte blir
tagen på allvar. Är det inte nog att man går i genom något hemskt?
Och jag är sjukskriven hela nästa vecka också. Känns faktiskt som en lättnad.
Känner att jag har ingen ork varken fysikskt eller psykiskt att börja redan.

Det enda som är positivt är att min älskade man kommer hem i morgon!
Ska bli så skönt att han kommer hem. ÄNTLIGEN har det gått 5 veckor!
Utan dig hade jag aldrig klarat det här!

Och inte heller utan allt stöd från alla underbara släkt, vänner och bekanta.
Ni anar inte hur tacksamma vi är.

Det är så skönt att få skriva av sig ibland!

Kommentarer
Postat av: Veronica

Försök att vara stark, jag förstår att det kan vara svårt ibland. Hoppas du mår bättre, kram

2011-07-27 @ 22:58:20

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0